Fåren

Får är ett mycket trevligt djurslag. Jag har haft får sedan jag var i tonåren, olika raser och under olika perioder. De är relativt lätta i hantering då de inte är så stora. Problemfria och självgående den mesta tiden av året.

Under lammningen är det lite pyssel och passning. Det allra bästa är ju om tackan får två lamm, eftersom de har två spenar och då är det balans och harmoni. Det händer att de får både tre och fyra lamm. En gång fick min tacka Dagmar fyra stycken och klarade att ge alla fyra lammen di och ta hand om dem.

Just nu har jag tre olika raser. Dagmar som jag nämnde tidigare har en dotter kvar här som heter Hjördis. Hjördis är av rasen texel och det är en holländsk köttras. Hjördis är en mycket stor ,duktig och rejäl tacka. Bra mamma och den som man alltid kan lite på. Tror att hon är född 2016. Hjördis fick i år de två lammen som syns på bilden. En vit och en svart? Ja det har blivit en väldig blandning på färgerna i år. Likaså kvaliteten på ullen skiljer sig mycket. Av texelfårens ull kan man inte göra mycket. Eftersom de är avlade för att sätta fina köttkroppar har de inte så fin ull att spinna och tova.

Lamm födda 2020. Gutemamma och Shropshirepappa.

När vi pratar om ull och kvalitet så kommer vi osökt in på mina Gutefår. De inhandlades i Ullared långt ut i skogen på en gård i november 2016. Det var Winnie och Wilma som då var ca 7 månader och som vi nu haft i fyra år. De flesta som ser mina gutar tror att det är baggar. Men både tackor och baggar har rejäla horn som växer och växer. Baggar kan få enorma hornkringlor.

På gutefårens ganska smala kroppar sitter en fantastisk ull. Det är så roligt att kunna göra saker med ullen när man klippt fåren. Det som är enklast och roligast är att tova. Tovning är ett sätt att filta ihop ullen i stora shok och sedan kan man forma ullen medan den är våt. I år provade jag också att göra tomtar bara med kardad ull och sedan ull som nåltovades till bollar. Jätteroligt. Däremot stoltserar de inte med så köttrika kroppar. Det är därför som jag köpte en Shropshirebagge och parar med. Det blir inte superkvalite på fällarna, de som jag tar tillvara då vi slaktar lammen, men de blir fina och i blandade färger.

Baggen som vi har för tillfället och så länge han är snäll är alltså en Shropshire bagge. Det är en engelsk köttras och de har fina slaktkroppar , de har även mycket ull men inte av så bra kvalité. Jag tycker de är så gulliga. En annan fördel med denna rasen är att de är väldigt lugna och inte så rymningsbenägna. Baggen köpte jag i Höör för ett par år sedan och han hade varken namn eller stamtavla. Vet inte hur gammal han är hellre, men det är en riktigt snäll och trevlig bagge.

På dessa två bilderna står Baggen som han bara kallas tillsammans med de tre Shropshirelammen jag köpte i höstas. Det är tre stycken tackor som kommer ifrån min kusin Katarina i Småland. Flickorna heter Greta Viktoria, Malin och Maja. Be mig inte se skillnad på dem det är väldigt svårt. Nästa bild är när de var helt nyklippta.

Det kommer att bli spännande att få renrasiga Shropshirelamm.